Huddig 1260 grävlastare

Startat av Wikström, 16 april 2022 kl. 00:11:44

0 Medlemmar och 2 gäster tittar på detta ämne.

Wikström

Då var det dags att dra igång ett nytt stort projekt.
Denna gång blir det alltså en huddig 1260 i skala 1:12
Har länge funderat på att köpa en modellgrävmaskin av något slag men då bygget av ponssemodellen inte blev direkt billigt så har det inte riktigt varit läge för det.
Nu när det gått några månader sedan förra bygget blev klart så börjar det klia i fingrarna att få komma igång med byggandet igen.
Vill alltså ha mig en grävmaskin men de finns ju att köpa färdiga så det känns inte lika inspirerande att lägga många timmar på att bygga en sådan därför blir det nu en ( åtminstone som modell ) lite mer udda maskin.
Har till skillnad från med ponssen denna gång ingen fullstor maskin att titta på utan det får räcka med bilder för att få till det rätta skala utseendet.

Räknar med att lägga betydligt färre timmar på detta bygge än på ponssen då det är färre delar jag måste tillverka själv ( främst boggilådor och axlar tog många timmar göra )
Har nu köpt axlar och cylindrar från Magom så det spar mycket tid.
Provade också en av deras ventiler men var inte riktigt nöjd med den så ventilpaketet bygger jag själv även denna gång.
Mer information om modellen kommer senare



Urklipp från ritning.






Fått hem axlar och cylindrar mm.

Peteruqh

/Peter

Ellis

MvH/ Kristoffer
-Scania R470
-McCormic XTX
-Liebherr 574
-Volvo FH16 lastväxlare

Digger

Häftigt  :D ser fram emot att följa bygget

Wikström

Fortsätter med presentationen av nya byggprojektet.
Tanken är att det ska bli en huddig 1260 i någon form av grundutförande med grävagregat, stödben och frontlastare.
I detta utförande behövs minst 10 hydraulventiler, 9 för styrning av maskinen och 1 för midjelås.
Mängden tillbehör och extra utrustning till en sådan här maskin är nästan obegränsat men kan förhoppningsvis göra plats för ett par extra ventiler om man vill bygga till en rotortilt eller lift med korg senare.

Då denna maskin är betydligt mindre än ponssen men behöver mer hydraulik blir det till att försöka utnyttja utrymmet så effektivt som möjligt men kommer också att behöva snåla in på lite andra funktioner.
Tex blir det ingen riktig drivlina med växellåda.
I stället blir det en växlad 370 motor direkt kopplad till varje axel för att spara utrymme.

Kommit igång lite med bygget så här kommer lite bilder.



svarvar ur hydraultanken.




För att spara utrymme och slippa mycket slangdragning så bygger jag en hydraultank med inbyggt returfilter i locket och kylflänsar runt tanken för att slippa en separat kylare. Locket på tanken är också ett fördelningsblock med flera utgångar för både tryck och returledningar.




Kylfläkten provmonterad.


Digger

Är så imponerad av alla som bygger sina egna maskiner. Sann ingenjörskonst. Jobbar du med liknande (CAD, fräs etc) eller är det ren hobby ?  :)

G-Crawler

Spännande, ska bli kul att följa, intressant att se dina lösningar!  <tumb>

Mad Max

Otroligt häftigt bygge. Ser fram emot att följa detta  <tumb>
Mvh Kristoffer.
Volvo EC750E HR. Volvo A40G. Komatsu D65PX.

Wikström

Nej har inget jobb där man pysslar med svarvning/fräsning mm, är helt självlärd i detta.
Har alltid gillat att bygga och har ända sedan mina första barkbåtar som tävlades med i diket där hemma gillat att bygga mina egna leksaker.
Skillnaden mellan då och nu är mest vilka resurser som finns att tillgå i form av verktyg och maskiner.

Jobbar som skogsmaskinförare med eget företag så har rätt bra koll på hur fullstora maskiner ser ut och fungerar.

Jobbat med att ta fram ett nytt ventilpaket som är betydligt enklare och snabbare att tillverka än det förra.
Detta tillverkas i färre delar och kräver betydligt mindre precision i tillverkningen än tidigare.
De första testerna har fungerat riktigt bra. återstår att se hur det fungerar i längden.



I denna ventil ligger den vridbara delen ( rotorn ) nästan flytande i i sitt säte.
Urfräsningen för rotorn är några tiondelar djupare än tjockleken på själva rotorn, På detta sätt tillåts oljetrycket komma in bakom rotorn och pressa den mot blocket med oljekanalerna. Använder också oringens flexibilitet för att pressa rotorn mot ventilblocket.
På detta sätt krävs betydligt mindre precision vid tillverkningen av rotorn då man bara behöver shimsa mellan oringen och rotorn tills ventilen är tät.
Detta fungerar bra i teorin och verkar fungera jättebra i praktiken också åtminstone så länge oringarna är mjuka och fina. Återstår att se hur det fungerar när oringarna tappar lite av sin spänst.
Kanske måste man då shimsa om dem eller byta oringen. Vet bara att just nu fungerar de bättre än de gamla ventilerna där några fungerade väldigt bra och andra lite sämre. dessa nya är mer konsekventa i sin funktion och alla verkar fungera ungefär lika bra.







Ventilen är också något mindre än den gamla.
Väntar med att göra fästen för servon tills jag fått hem servona och kan anpassa måtten efter dem.




Testkör både ventilpaket och pumpenhet.
Har försökt göra pumpenheten så liten och smidig som möjligt där tanken innehåller både kylare och returfilter.
Tanken var att kunna lyfta i och ur all hydraulik som en enhet. Bara lossa tryck och returslangar samt 4 skruvar för att lyfta ur.
Har gjort 3 likadana ventilpaket med 3 ventiler i varje och alla är testade och fungerar men utan servon.

Gunnar

Precis som du beskriver dina nya ventiler, med balancerat tryck, med olja även på "baksidan" gjorde jag när jag höll på och testade för ett antal år sedan... men när det kom hyfsat oljetryck (15-20bar) så orkade inte de servon jag använder. De servona är specade 2,5kpcm. Jag hoppas att det funkar bättre för dig, och om det gör det får jag nog försöka ta reda på varför mina inte blev bra.

Jag var ute och grävde/lastade i sandhögen igår och får väl erkänna att det största problemet är nog synkroniseringen mellan hjärnan och tummarna hos chauffören och inte själva maskinen...

Innan jag byggde min lastare var även jag väldigt sugen på en Huddig men tyckte det skulle bli för svårt så därför blev det en vanlig hjullastare.

Lycka till med ditt nya bygge, jag kollar varje dag om du (eller någon annan) har postat något.  <tumb>
Jag gillar gula maskiner! STORA!
MVH /Gunnar

Wikström

Jo har märkt att ventilerna går tyngre under tryck.
Har testat ansluta ett 2.2 kg servo till alla ventiler och det verkar gå bra upp till ca 20-25 bar.
Återkommer givetvis med hur det fungerar när jag monterat servona permanent.
Något som absolut påverkar hur tungt ventilen går är ju diametern på rotorn, Större går givetvis tyngre när den sätts under tryck.
Hur stora var dina ventiler? Mina är 8,7 mm i diameter.

Jo chauffören påverkar mycket hur bra maskinen går. Är själv heltidsproffs på fullstora maskiner sedan 20 år så det hjälper en hel del även när man ska köra dessa miniatyrer.

Gunnar

Ja diametern har ju naturligtvis betydelse... mina är 12mm. Om man sedan tar hänsyn till "skaftets" diameter (mina är 6mm) som ju minskar den balancerande ytan så blir ju effekten ännu sämre.
Alltså borde jag testa med mindre diametrar på bägge ställena... Vi får testa detta i nästa projekt.
Hursomhelst blev funktionen på min lastare mycket bättre när jag satte dit mina stryp/back-ventiler på lyft- och tilt-funktionerna.
Vad gäller personen bakom spakarna får jag träna mer  <evilgrin>
Jag gillar gula maskiner! STORA!
MVH /Gunnar

Wikström

Jo att en mindre diameter på rotorn är att föredra om man vill ha en ventil som går lätt känns ganska självklart då det ger en mindre area som påverkas av 
tryck och friktion. Med en större diameter så ligger också en stor del av arean längre ut från centrum vilket ger en längre hävarm om man vill vrida runt den.
När det gäller storleken på axeln och den balanserade ytan som du kallade det så är jag inte helt säker.
Har en teori som jag tänker beskriva här men är inte säker hur det fungerar i praktiken.

I teorin så bör den enda delen av rotorns aktiva sida som påverkas av fullt tryck vara den urfrästa kanalen och troligen några tiondels milimeter runt som jag blåmarkerat på bilden. Längre ifrån denna del bör trycket avta till nära 0.
Detta alltså i teorin men tror att det fungerar i praktiken också för om fullt tryck verkade på hela rotorns aktiva sida så skulle man få ett större läckage mellan ventilens tryck och retursida.



Så hur stor bör den balanserade ytan på rotorns baksida vara? Svårt att säga säkert men om man vill ha en ventil som är så tät som möjligt så ska nog
den balanserade ytan vara så stor som möjligt ( alltså liten utgående axel ).
Om man istället vill ha en ventil som går lätt med låg friktion och lite nötning så bör nog den balanserade ytan vara bara lite större än ytan av de frästa kanalerna på rotorns aktiva sida. Detta leder dock troligen till ett större inre läckage.

Alltså är det nog bara att prova sig fram men om denna teori stämmer så kan man nog säga att en ventil som börja läcka mycket vid ökat tryck har en för liten balanserad yta medan en ventil som går väldigt tungt vid ökat tryck har en för stor balanserad yta.
( detta givetvis under förutsättningen att andra delar av ventilen har tillräcklig ytfinhet, räta vinklar mm )
Blev mycket text men hoppas det blev begripligt.
Som jag skrev tidigare är detta min egen teori och inget jag vet säkert stämmer till 100 % men tror att man kan använda sig av den för att prova sig fram till en bättre ventil.

Fått hem servona och jobbar på servoinfästningen på ventilerna.

Wikström

Klar med servofästena på ventilerna och provkört lite mer.
Köpt lite dyrare servon denna gång för att se om det märks någon skillnad mot de tower pro ( förmodligen kopior ) som jag använt tidigare.
Inte för att de billiga servona egentligen fungerat dåligt men ville ändå prova ett dyrare servo för att se eventuella skillnader.
De nya servona ( Savöx SH 0257 MG ) ska ha samma vridmoment som de gamla ( 2,2 kg/cm vid 6 volt ) men är något mindre till formatet.

Vid test känns dock de nya servona märkbart starkare. Största skillnaden märks när servoarmen börjar närma sig sitt rätta läge.
Båda servona har bra precision när de är obelastade men vid högre belastning så vill tower pro kopiorna liksom ge upp när de kommer i närheten av sitt rätta läge medan Savöx servona fortsätter med full styrka tills de hittat helt rätt position.
 



Testat ventilerna och med de nya servona verkar de fungera ända upp till 40 bar. Provade bara 40 bar en liten stund så jag vet inte om servona tål den högre belastningen i längden eller om de blir överhettade och förstörs men den korta stund jag provade så gick de mjukt och fint.
Vid 25 bar som jag provat betydligt längre så märks inga problem med överbelastning så det verkar fungera bra.

Är hittills mycket nöjd med de nya ventilerna med balanserat tryck men märkte när jag monterade servona att det finns en liten nackdel.
Pga att ventilrotorn inte sitter stumt i sitt säte utan hålls på plats endast av oljetrycket och en oring så krävs att man är lite mer noga när man monterar servot. Om servot hamnar lite fel i sidled så vrids rotorn snett och det blir ett invändigt läckage i ventilen.
Detta verkar inte vara något stort problem men ändå något man måste tänka på vid montering av servot.

Har också provat några av cylindrarna från magom och rent allmänt verkar de fungera ok men en detalj känns lite för dåligt enligt mig.
Det finns ingen plan yta där kopplen skruvas fast så tätningen mellan kopplet och cylindern måste täta mot rörets runda yta vilket gör att många koppel inte går att använda. Helst ska man nog använda raka koppel eller fasta vinklar som man låser fast och tätar med låsvätska. raka koppel fungerar väl ok men fasta vinklar är lite besvärliga då det är svårt att få rätt riktning på vinkeln.




Gjort enklast möjliga klokoppling mellan motor och diff.
Provkört motorerna och de verkar gå bra men det skiljer kanske 5 % i varvtal mellan motorerna så kanske måste jag använda 2 fartreglage och mixa dem mot varandra. Svårt at säga hur det är med vridmoment och hastighet när man bara testar utan hjul och utan belastning.







Wikström

#14
Verkar vara något problem med bilderna de syns bara ibland.
Börjat jobba på bakramen. En relativt enkel konstruktion av typen fyrkantig låda där den största utmaningen nog ligger i att få plats med alla hydraulkomponenter, drivmotor mm utan att det blir helt omöjligt att komma åt och skruva i.
Har därför valt att skruva ihop hela bakramen för att underlätta åtkomst där det är trångt.



Bottenplatta i 3 mm plåt för stabilitet och lite extra vikt. Svetsat dubbla plåtar vid alla skruvhål för att kunna försänka vanliga m3 insexskruvar i bottenplattan.




Motor, axel och styrcylindrar provmonterade.




Övre delen av lådkonstruktionen med fästen för svängcylindrar till grävagregatet.




Stommen till bakramen ihopmonterad.